Dagen före "D"..

Ibland blir saker och ting helt enkelt inte som man ville.. Det känns lite som att de senaste veckorna så har det inte varit riktigt som jag har velat och det har inte blivit som jag tänkt. Det känns som att de senaste tre veckorna så har det gått katastrofalt dåligt i ridhuset. Och vardan detta? Jo, det ska jag berätta för er. Det är att Brian fokuserar på vad andra hästar gör och inte gör, eventuella döda ting som till exempel en plastpåse som inte står där den borde (eller att den helt enkelt står där den ALLTID brukar stå).

Det är sådana här saker som Brian lägger fokus på vilket verkligen tar musten ur mig. Att åka å träna å träna å träna och verkligen försöka få igenom någonting. Så att man kan hanka sig vidare mot något nytt mål, Brian gör ju liksom det omöjligt eftersom det enda vi får lägga fokus på nu är en massa trams. Jag blir såååå himla trött :( Tappar humöret tillslut när man blir tillräckligt less.. Idag var ännu en sådan dag igen då vi eg tänkte fokusera på lite uppvärmning för morgondagen.. Istället blev det 70 minuters trams... Betydligt längre ridpass än vad jag hade tänkt.. Det som tog upp all fokus idag var en plastpåse i ena sidan av ridhuset som tittade fram bakom sargen, dörren, en plastpåse i ett hörn i andra delen utav ridhuset samt en vit halvskenande ponny runt runt.. Inte Brians favorit. Även om han inte riktigt flög i luften för varken ponnyer eller hästar så var han så satans spänd att han blev totalt oridbar för mig.. Och då blir jag liksom att ifrågasätta mig själv..

Är det så himla roligt att alltid slita med dethär aset som är som ett himla nervknippe och redo att kasta sig framför en bil när vi är ute å rider? .. I stundens hetta när jag är riktigt less så känns det som att jah skulle kunna byta bort honom mot första bästa kossa.. Självklart så menar jag ju inte det utan han är på samma gång det bästa jag har.. Men ibland (oftast) så slukar han så hemskt mycket mer energi än vad han ger energi. Jag menar, stunderna då vi gör riktigt bra träningspass eller har kammat hem fina procent på en tävling, det är en outstandingkänsla som heter duga. Men samtidigt har den stora röda en baksida också. Hemskt mycket egna ideer, nerver, psyke och det är en stor häst till en liten ryttare..

Nej, det känns inte så himla lockande med morgondagen.. Inte just nu men vi ska komma till start. Det är bara så, det finns liksom inga andra alternativ. Det bara SKA gå. Jag har allt eftersom det har gått bättre för oss satt större och större krav på oss. Och man nöjer sig inte med det lilla längre. Mycke vill ha mer brukar man ju säga och det stämmer så himla bra in :)

Som det ser ut just nu så ligger min starttid klockan 18.51 (senare än vad som redovisades tidigare i veckan). Blandade känslor att starta sent. Hade hellre gjort en morgonstart så man har sitt "gjort" så att säga. Så man slipper fundera hela dagen. Men även skönt att inte behöva gå upp supermegatidigt såklart. Förra natten gav inte så mycket sömn så jag kan behöva sova ikapp.

Innan jag lämnade stallet bakom mig för ikväll så gjorde jag klart lite för morgondagen. Bytte schabrak, putsade på tränset lite och satte på nummerlapp. Putsat ridstövlarna och packat ihop ett fleecetäcke (samt såklart de vita benskydden OM vi skulle in på prisutdelning, men som det känns just nu är den chansen minimal), så det är väl lite till att vara för optimistisk att släpa med dom. Men hur som, jag ska fan ge allt imorgon även om förutsättningarna inte känns och är dom bästa. Men vi får helt enkelt göra det bästa ifrån oss för vad som är möjligt för morgondagen iaf. Man får helt enkelt se det så.
Nu ska jag nog ta mig ett varmt bad så jag får slappna av lite i nacken.. Känns som att man är så himla spänd och att en huvudvärk är att vänta inom en snar framtid.


Kommentarer
Postat av: Therese

Min röda har varit riktigt pain in the ass.
Nerver, Rädd för allt, allt nytt har varit en katastrof.
Bestämde mig för att ge henne/oss en chans.
Funkar det inte till sommaren så är det hästnet nästa.
Ridning ska vara kul.
Nu har vi iaf klarat av uteritts problemet.
och snart lastproblemet.
Så just nu ligger vi på plus.

Känner igen mig i din frustration, och har egentligen inge råd.
Förutom om du jobbar han något från backen och om du provat nå så kallade nerv controll tillskott?

Svar: Håller med dig om att ridning ska vara kul. Min kan ju vara en riktig underbaring. Han lastar sig själv. Är snäll att ha å göra med när vi väl är på bortaplanen. Står som ett ljus :) (om inte sambon håller i för han är hästrädd så då får Brian gå vart han vill) Han kan verkligen sätta 10 poängare emellanåt på träning och tävling men är någon liten detalj fel, tex att han blir skärrad av någonting så tar det sin tid innan han är tillbaka igen. Han är väääldigt känslig för ljud tex vilket kan få honom att flippa ur om det är något extra otäckt. Jag har inte jobbat honom från marken så mycket, dels pga att min tömkörningsgjord tydligen har för lite mankfrihet för honom (den bruna i läder från hööks), samt min okunskap när det kommer till tömkörning. Gick en kurs på en timme men det var verkligen mycket att hålla reda på. Ang något tillskott så har jag inte använt det förutom B vitamin vid pälssättning och fällning då han brukar kunna vara lite extra wild and crazy. Var inne på å byta foder till vitamite hästfoder men sedan kom det av sig då återförsäljaren inte hörde av sig. (idag äter han annars vanlig granngården originalpellets, men får ytterst lite) Har bra grundfoder (hö) :)
Linda Andersson

2014-02-09 @ 20:29:32
Postat av: Therese K

Tips bara.. kika på Pavos Nerv Control och Finisch Line Thai Cal.
2 tillskott jag har varit nyfiken på och prova på fröken röd.
Dom säger att det dämpar en hel del, och tar bort den värsta spökigheten.
Många som skriver bra om just dom 2.

Min är också extremt ljudkänslig.
Sitter i färgen kanske :) haha
Min reagerar på dom små sakerna också som din verkar göra också?
någon har flyttat på ett gruskorn och ett helt ridpass är förstört ungefär.



2014-02-11 @ 17:19:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0